Varje år äter vi ca 2500 ton kräftor.
Den svenska kräftpremiären är numera avskaffad,
men tidigare inträffade den åttonde
Augusti
till första november.
Kräftpremiären är en gammal tradition från artonhundratalet.
Eftersom kräftorna redan då var populära tvingades myndigheterna att
införa
fiskeförbud, för att skydda beståndet.
Idag är det få förunnat att äta svenska flodkräftor.
Stora delar av Sverige drabbades ju som bekant av kräftpest.
På många platser har signalkräftor inplanterats med lyckat resultat,
men de flesta kräftor som äts i Sverige är ändå frysta.
Kräftorna importeras från främst Turkiet, Spanien och Kina.
1990 tog man bort kräftpremiären och då blev det tillåtet att sälja kräftor året
runt.
Trots det är i augusti som de flesta äter kräftor.
95 procent av försäljningen sker då.
Försök att sälja kräftor under andra tider på året har inte lyckats.
Trots allt vill vi svenskar hålla på traditionen.
Kräftan har tio
ben, varav de två främsta är klor.
Den har ett hårt yttre skal som omger och skyddar dess inre.
Skalets färg har bildats av rött, gult, grönt, brunt och blått pigment.
De gröna, gula och blå färgämnena tål inte värme,
så efter kokning återstår bara det röda och gula.
Därför blir kräftan aptitligt röd.
Skilnaden mellan
könen finns även bland kräftorna.
En aning könsdiskriminering förekommer,
då många anser kräft-honorna delikatast.
För att se och plocka ut honorna på faten krävs ingen större kunskap,
de är nämligen bredare om "höfter" och stjärt än vad hanarna är
- en hane har i stället bredare "axelparti".
Är man fortfarande osäker så kan man titta på kräftans buksida,
där hanarna har ett extra benpar som fungerar som parningsorgan.
Koka kräftorna själv
25 Kräftor, ca 1 kg.
Lag:
3 liter vatten
1 dl. salt
2 sockerbitar
dillkronor i riklig mängd
ev. 1 flaska öl.
Tillagning
Kontrollera att alla
kräftor är levande.
Skölj dem noga i kallt vatten.
Koka upp lagen och låt den koka 10 minuter innan kräftorna läggs i.
Lägg ner 5-6 kräftor åt gången i den häftigt kokande lagen.
Koka sedan kräftorna ca 10 minuter från det att vattnet på nytt kokar upp.
Låt dem snabbt kallna i spadet.
Ta bort gamla dillkronor och lägg i färska.
Se till att lagen täcker alla kräftor och låt dra ca 1 dygn på kall plats.
Servera kräftorna upplagda på fat med färska dillkronor.
Kokta kräftor kan djupfrysas i sin lag.
Gör din egen Kräftsnaps.
Tryck helt enkelt ner 2
krondillklasar i en
flaska Brännvin special.
Låt dra över natten.
Snapsvisor
34: an
( melodi: 34:an )
Detta glas som står på bordet
det ska tömmas innom kort
Det skall sätta fart på blodet
jaga sura miner bort.
Här ska ätas, här ska drickas,
här ska sjungas natten lång,
om det spritter uti benen
finns det säkert nåt på gång.
Ja, nu är det fest för hela gänget
ja, nuär det skål och botten opp,
Här ska alla vänner trivas
här ska stämningen i topp,
och vi tar dig kära pärla,
vilken härlig medicin
Nu är det dags att börja leva
nu går lilla nubben i magen in.
Mel. Uti
vår hage
Uti vår mage där råder misär
Finns ingen fröjd
Men det blir bättre därom jag viss är.
Kom helan och lilla halvan
Kom bliv uti magen balsam
Kom ljuva krus brännvin
Då blir jag nöjd.
Mel. Tre
trallande jäntor
Det finnes för törstiga strupar
en tusan så bra medicin.
Man tar några stöddiga supar
så blir man i formen så fin fin fin fin
så flyförbannat fin
man blir av brännevin
och glad och berusad
och full trallalla
på glatt och gott kalas
vi höja våra glas
och sjunga för spriten
med fullaste bas!
Mel.:
Kalle på spången
Vad är det som gör att en skojare trivs?
Jo, kalla, kalla, kalla, kalla små nubbar.
Vad är det som först uppå festen väl givs?
Jo, kalla, kalla, kalla, kalla små nubbar.
Dom skänker oss alla ett solljust humör och
även för kroppen stor nytta dom gör.
Men ska man ta nubbar som regel dom bör
va' kalla,
mycket kalla,
ja' kalla,
mycket kalla,
ja, kalla, kalla, kalla, kalla små nubbar.
Vi sjunger och dansar, tar ton och ger hals
för kalla, kalla, kalla, kalla små nubbar.
Att nubben är dyr, det gör
ingenting alls
för kalla, kalla, kalla, kalla små nubbar.
Dom älskar vi dricka på glada kalas
och immiga står dom uti våra glas.
Och nu denna kväll ska gemensamt här tas
små kalla!
Vilka kalla?
Jo kalla!
Vilka kalla?
Jo, kalla, kalla, kalla, kalla små nubbar.
Surströmmingstillverkningen har sitt centrum kring
Höga Kusten
men tillverkas längs hela
Norrlandskusten
från
Utvalnäs i
söder
till
Kalix i norr,
ofta i fiskelägen med små familjeföretag.
Man tror att surströmming är en rätt med mycket gamla anor,
men att konserveringsmetoden fick ett uppsving i en tid av saltbrist
i början av
1500-talet,
när man inte kunde salta in fisken ordentligt.
Den säljs och konsumeras i hela landet, men med tonvikt
på Norrlandskusten. Surströmming saluförs traditionellt sett
inte förrän fr.o.m. den s.k. surströmmingspremiären, den tredje
torsdagen i
augusti. Fram
till år
1998 var
surströmmingspremiären
lagstadgad för att myndigheterna ville försäkra sig om att den
saluförda fisken verkligen var tillräckligt mogen.
I dag sköts dock traditionen av surströmmingstillverkarna
själva. Surströmming luktar ganska illa, men smakar desto
bättre, (enligt surströmmingsälskarna.) Finsmakare hävdar ofta
att förra årets inläggning smakar bäst. De klassiska tillbehören
till surströmmingen är hackad
gul eller
röd lök,
kokt
potatis, och
hårt eller mjukt
tunnbröd med
smör. Även
gräddfil,
tomat m.m.
kan förekomma. Till surströmming dricks vanligen öl och nubbe,
men även här finns finsmakare som hävdar att mjölk passar bäst
och att alkohol bara dövar smaken. De som menar att de behöver
rejält med nubbe för att få i sig strömmingen bör vänligt men bestämt
erbjudas något annat att äta. Även
gräddfil,
tomat m.m. kan
förekomma.
Tomat under eller efter måltiden minskar dessutom gasbildning i magen
och ger bättre andedräkt. Nybörjare rekommenderas ofta att äta
surströmmingen i s.k. klämma, mjukt tunnbröd med smör, lök,
surströmming och gräddfil. Gräddfilen mildrar smaken något.
Fermentering kallas den
biologisk
process där
mikroorganismer
växer till
och konsumerar näringsämnen i sin omgivning. Processen användes redan
under
bronsåldern
för att konservera mat. Vetenskapen som studerar
fermentering kallas
zymologi.
Börja med ett lager smör på en skiva mjukt tunnbröd.
Skiva
kokt mandelpotatis och fördela jämnt över brödet.
Placera surströmmingsfiléerna på mandelpotatisen.
Strö rödlök över filén. Vi har bytt ut den råa löken mot
rödlöksmarmelad. Klicka
över lite gräddfiloch servera
något av de nya eller treditionella tillbehören till
klämman.
Sur-Klämma för nybörjare
Utgå från orginalklämman ovan och tillsätt färskost med
gräslök och rostade solrosfrön. Rulla ihop och skär i skivor.
