OBS

Nu finns det ett häfte, med den stora ordlistan.
Den innehåller mer, än 1000 Östgötska dialektord.

Häftet är i A5-format på 50 sidor.
Kostar 120:- inkl. porto.


Maila mig om du är intresserad.


 

Detta är Östgötska dialektord ur folkmun,

som föräldrar, vänner och bekanta hjälpt mig

att samla ihop sedan början av 1960- talet.

""""""""""""""

OBS

Nedanstående ord är ett utdrag ur den stora ordlistan.
 

A

Aar sia = (på den ) andra sidan

Abrovink =  specialkonstruktion av något slag,
      t. ex en snygg fiffig dribbling i fotboll

Aftavar = kvällsvard (kvällsmat)

Aj vars dö = på så sätt, jaha

Akterskytt = homosexuell man

Allstans = överallt

Annlessre annlesserä = annorlunda

Anter = driftig, energisk, flitig

Anterdaner =  upphetsad, bli till sig

Arstuve, salen = rum som på landet används vid      
        gästabud, nuvarande finrum

Arsviska = lismare

Asflott = vacker stilig

Avedonk = Någon man inte gillar.

    "Satans avedonk" "Din jävel" eller liknande.

Avfaktad = avslagen dricka

 

 

B

Bakgrinna = pakethållare

Bakbitare = förtalare

Ballerkärring = skvallerkärring

Ballre = skvallra

Balltgöre = kladdigt, kletigt arbete

Base = stor järngryta

Baxne = häpen, rädd

Bleg = tittade

Bleker = blixtrar

Bliga = titta stirra

Bloge = blöda

Blä = bläddra

Bot =  laglapp t. ex på byxbak

Bovägga = stört omöjligt

C
 Cedere, cidera = överlåta, avstå, avträda

 

D

Dansde = dansade

Dalte = kela med, smeka

Datten = leka tafatt

Dase = kela med, smeka

Druska = slö kvinna

Drög = enkel kälke (jämför timmerdrög), med- fordon,

ca 20cm högt. Används för att frakta tyngre saker

Stendrög = Även skällsord om storvuxen och lite lat flicka

bleker = det blixtrar

Dä kan spörs = det visar sig

oer sche = det ordnar sig

Dänna = där

Däne = borta, ur vägen

Därddera = vidderna

 

E

Ebatti´ el. illbatti = envis, tjurig

E`bläng och e`svälj = snabbt borta, fort urdrucket

E`granna, e`grånna = lite grand

Egentlinn = egentligen

Ett för allt =  för hela tiden, För alltsammans

Etterkvesa = surpuppa

Exprä = på en gång

E`öke = en eka

E` rul o en mingel = knutig ojämn spunnen tråd

 

 

F

Falat = trött och medtagen

Falle ifrå = dö, gå hädan

Faren = fadern

Fesafläkt = lättviktsmotorcykel

Fjöl =  utedass, el. spång över blöta och vatten

Fjöla = kissa

Fladdreta = diarré

Flaphorn = flamsig

Fögla illvröler = fåglarna sjunger

Förtjyvingen , fysjuttan =  fy sjutton

Förrveten = nyfiken

Fööta = sockor av filt utan skaft

G

Gaffla = kivas, gräla

Gaar`n, gaär`n = galen

Gana = gommen

Garning dänna =  din galning

Glofs = snö- plask

Glora = mycket svag lampa

Glutte = titta

Grav = större utloppsdike

Greja, grejor = kälke, kälkar

Gremli = ojämnt smutsig

Gällstång = stång som invändigt förenar båda tak- fotarna i en

Gör´t = gör det

Gött = bra, härligt

H

Haddadär = använd

Hallabröte = stenröse beväxt med skogshallon. Större område = hallafälle

Hallna, halna, te halna = till hälften

Hart = halt

Hännas = hennes

Härte ner (åpp ) sej = lugna ner sig

Häschillera = skulderbladen

Hösåta = hövolm, hässja

Höne = bryne

Höta ner sig = sätta si

I

 

I jonsen, I jåns = nyss

I aftes = i kväll

I jämter = bredvid

I jämtern = bredvid honom

Illfänes = ett bundet  djur kan vara oroligt, böla,

Ille kommen = besvärad, illa berörd,

Illfälles = bråka, gnabbas

Illmari = full i sjutton, bakslug

Illpines  = vara plågad av otillfredsställda begär

Imälla = emellan

Infernaliskt = inte bra

Inkiett ( inkijätt) = nyfiken

 

 

J

Jego = invecklad apparat

Jersker = orädd

Jervuxen = snabbväxande, "ränner (oänner) opp"

Jesvint = smidigt, enkelt

Jola = jorden

Jolpära, jollpra = potatis

Jussom = liksom

Jullre = stå ostadigt (om föremål)

Julpe = grop, urholkning, " e julpe i väjjen (vägen)

Järrsgål = gärdesgård

Jätet = humör (goa jätet = gott humör)

Jäskit, jäktigt = Ho har dä allt bra jäskit

 

K

Kackalorium = oväsen

Kampa = den som kampar att säga ja,( kommer först)

Kaoeta (kareta) = fart

Klippanischer = någon med lite tag i

Klådi = påflugen

Klöks = kväljs så man nästan spyr

Knalle = gårdfarihandlare

Koa =  kon

Komme å män = olyckshändelse med dödlig utgång Ofta om drunkning.

Krääka´= boskapen, barnen

Krösa = lingon

 

L

La, lä = väl (dä ha lä ja mä) (det har väl jag med)

Laffser = mesig man

Laffsig = ovårdad, slafsig

Lakarn = lakan

Licksne = inte så krya

Linker = vara på lyran, halt

Locke = spindel

Lunnkälke = kälke att köra ut timmer med ,från skog till väg

Lägge å = ge sig iväg, sluta

Löhilla = skinnmössa

Löske = tomhänt

M

Maa = maden

Mackel = fel, skada

Maffel = plump person

Mess = "barna mess", ret och smågnabb mellan barn

Moren = modern

Mågestumpen = en rar svärson

Mähäng = följeslagarinna

Möshumla = en allmänt trög, oföretagsam och slö person

Mött = mört

Möös = mossa

Mööse = hasa, släpa

Möösen. möserna = mossen, mossarna

 

N

 

Nackavreset , nackaoese = nackspärr

Nagelspräcken = frusit om händerna så det sprängde

i naglarna

Naggane go = ganska bra, väldigt rar

Nåt tåckna = något liknande

Nönn = någon

Növel = arbeta långsamt, för att få tiden att gå

O

Oamde (ramde) = uppror

Oammel = stryk

Oams = utan pengar, pank

Oangle opp = växa upp fort

Oobygge = leksaker

Obändi = envis

Oekordeli = pålitlig, ansenlig, (stor) redbar

Oeka = stappla

Ogge = svallvåg efter fågel eller fisk som bryter vattenytan

Oäfflera (räfflera) = räfflorna, ränderna

Oäfte (räfte) = rapa

Oätt för hans = äkta

Oättless = rättledes, medsols

Oöta = tur

Oökcigaretter (rökcigaretter ) = cigaretter

P

Paffkartong = pappkartong

Pallta = klä på sig flera lager, bylta

Panke te = göra platt

Pattasöt mjölk = spenvarm mjölk

Pattera = kvinnobröst

Pissruska = allmänt invektiv om kvinna

Plåna, plånka, plåska, ploska, pluska, plyska = plånbok

Pjolta = överdrivet klema, skämma bort

Pjutt = liten hög

Pjåk = narr, tok

Pära, jolpära =potatis

Pöjkte = födde

Pöpp = flygfä, skräp

 

 

R    Se även under O

 

Rams = utan pengar, pank

Raner = löpa ( om tik)

Rattla = rita slarvigt o fult

Re te di busa = bädda din säng

Rets (oets) = retas

Reveny = nytta av

Rinna åter = rinna längs utsidan på en flaska

Rul o mingel = ojämnt spunnen tråd

Ryste (oyste) = skaka

Räfflera (oäfflera) = ränderna

Räfte (oäfte ) = rapade

Ränne = "springa ute på nätterna" skullen över lagå´rn

 

S

Skrålåda = språklära

Skrälle = negativt om bunke, skålar o.d. Skällsord kvinnligt

Skränker, skränka = ställa om sågklinga

Skräppa = skrävla

Sleke = slicka

Slier = sly, nya skott av ex. björk

Slåga-hie = slånbärsbuske

Smuttrit  = småmönstrat, små- gulligt

Smörjburk = rackarunge

Snarvacker = snygg vid första anblickenSyring = liten stackare

Sådre = inte ett endaste smul

Sån(t) här´n(t) = sådant här

Sån´t därn´t = sådant där

 

T

Ta ve sä = bli bekymrad

Teare = vänster- oxe

Teminstingen = åtminstone

Tjeta = jobba, träla streta

Tjogle = lite planlöst

Trynträ = en alnslång stake med en fastsatt rep- ögla,

som slaktaren trädde in i käften på grisen och snodde till ett säkert tag

Träe = den åker som ligger i vila" De jälet ligger i träe"

Tvetosing = tvåkönad varelse eller av mindre tydligt kön

Tåcken, tåttjen, töcken = sådan

Tåra trall = tårarna rann

Töl = tål

Töt = tutade

Törhända = kanske

 

U

 

Unna = undan, gå unna fort

Unnerree = vagnen under en hö- kärra, dyngbotten el. flakvagn

Utå = utav

Upplenat = tinat

Urken = frusen ruggig

Urvär = yrväder

Uschaaan = fy

Uschaaalingen = fy vad äckligt

Utå = utav

 

V

Va styr du mä? = vad gör du ?

Va häller  som = i allmänhet

Valhänt = stelfrusen om händerna

Vargfitte =   fällhugg

Varnås = var någon stans?

Varsne = upptäcka

Varrs = I  sammansättningen "Ja varss

Ve´flo´= vedtrave, staplad ved

Vettare = flytande märke som utmärker fiskeredskap

Vånn = vår, våran

Vålveta = klara av

Våll = bra

Väjjen = vägen

Väla = världen, väderkvarn

Välas = kela

 

Y

Yppne, yppen, yppet = öppna

Yx, yxe, yxer =   yxa ( timmerbilor, skräyx, hånnyx,
    klyvyx, tvetyx, kattskalle

 

Å

Å = av, och

Å de grinte så daant = de gapskrattade

Åbäke sä = bära sig åt, göra sig till

Ånne = andedräkt

Åckarn = åkern

Åjete = känna åjete = sugen på. Känna åtrå

Åletad = säregen

Ånnsyls, ansyls = motsols

Åtra = ångra

 

 

Ä

 

Ä te oess = är klar, är beredd

Ä´dä´så tessen = är det så det ligger till

Ä´lä´= är väl

Älling = liten fisk (elritsa el. dylikt )

Älla = annars

Älmete = mindre företagsam kvinna

Äln = aln (mått)

Älta = upprepa

Äling, Älling = liten fisk t.ex. elritsa

Ämmli = allmänt dålig, eländig

Ärne = ärende

Ävles om = bråka om

Äxmere = sätta värde på

 

 

Ö

 

Ögnenäste = ögonvrå, närmast näsan

Öke = eka

Ökstock = eka ekstock

Öooit (örrit) = burrigt, lockigt (om hår)

Öppschletet = uppslitet

Örja, örje = strypa

Ösgöser = givmild

Överlever = matrester

Över sä = särdeles "inte översä begåvad"

 

 

Maila mig om du är intresserad.

 

Om Du har något/ några ord/ uttryck att tillföra,

så vore jag tacksam om du skickar ett mail till mig.

 

 

Östgötskan blev utnämnd till Årets bästa dialekt

2008