Den 6 juni Sveriges nationaldag.

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung och grunden
lades för den självständiga svenska nationalstaten.
Den 6 juni antogs 1809 års regeringsform,
 som fastslog de medborgerliga rättigheterna
med bl.a. tryck-, religions- och yttrandefriheten.
 Enligt legenden tillkom den Svenska flaggan då Erik
den helige såg ett gult kors på den blå himlen
under sitt korståg i Finland  1157.

1275 Folkungaättens vapen i blått och guld,
blev kungavapen för Magnus Ladulås.

1364 Kung Albrekt av Mecklenburg
fastställer Sveriges riksvapen.


 

1448 Karl VIII sammanfogar kunga och riksvapnet till
ett riksvapen med ett kors i mitten. Detta
kan vara upphovet till dagens svenska flagga.

1569 Johan III fastslår att "ett gult kors skall alltid
föras i Sveriges flaggor..."

1663 Svenska flaggans utformning (blå med gult kors)
blir officiellt fastlagd i 1663 års flagglag. Den tretungade
varianten blev "vår och rikets flagga".

Den första festen för svenska flaggan hölls på Skansen 1893.
Flaggfester hölls i hela Sverige den 6 juni 1916
till tonerna av K G Ossian Nilssons dikt
”Sveriges flagga”, tonsatt av Hugo Alfvén.
-----------------------------------
Flamma stolt mot dunkla skyar,
likt en glimt av sommarens sol
över Sveriges skogar, berg och byar,
över vatten av viol.
Du som sjunger, när du bredes,
som vår gamla lyckas tolk:
solen lyser! Solen lyser!

Ingen vredes åska slog vårt tappra folk.
Flamma högt, vårt kärlekstecken,
värm oss, när det blåser kallt!
Stråla ur de blåa vecken,
kärlek mera stark än allt!
Sveriges flagga, Sveriges ära,
fornklenod och framtidstolk.
Gud är med oss, Gud är med oss
Han skall bära stark vårt fria svenska folk.

Svenska flaggans dag blev Sveriges nationaldag 1983.
Sveriges nationaldag blev allmän helgdag 2005.
 

 Visste du att...

...  Sveriges flagga är en av världens äldsta

... en flaggnörd kallas vexillologist

...under den svensknorska unionen hade Sverige och Norge
 en gemensam unionsflagga, som i den översta fyrkanten
närmast flaggstången hade fält i de svenska färgerna.

 Norrmännen hatade flaggan
 och i Sverige kallades den för "sillsalaten".

...1906 blev standardflaggan rektangulär
– tidigare hade den varit tretungad.

...om Sverige hamnar i krig ska den
 tretungade örlogsflaggan vara hissad hela natten.

...romarna var först med att använda tygflaggor.

...de nordiska korsflaggorna härstammar från korsriddarna.

       Proportionerna på Sveriges flagga

”Du gamla du fria” är som alla vet Sveriges nationalsång.
  Texten skrevs 1884 av Västmanlänningen Richard Dybeck
till den västmanländska folkmelodin
 ”Så rider jag mig över tolvmilan skog”.
 

Du gamla, du friska, du fjällhöga nord
  Du tysta, du glädjerika sköna
  Jag hälsar dig, vänaste land uppå jord,
  Din sol, din himmel, dina ängder gröna.
Din sol, din himmel, dina ängder gröna.
  
  Du tronar på minnen från fornstora dar,
  då äradt ditt namn flög öfver jorden.
  Jag vet att du är och du blir, hvad du var
Ack, jag vill lefva, jag vill dö i Norden!

Ur Eggelings Sångbok från 1905.

År 1910 skrev Louise Ahlén ytterligare två verser.

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
din trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
din fana, högt den bragderika bära.
din fana, högt den bragderika bära.

 Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.

 

Hopvikning av flagga.

Flaggan skall hopvikas av två till fyra man.

Svensk flagga  skall hopvikas så att
det färdiga flaggpaketet endast visar
flaggans blå färg.

Hopvikningen skall förövas så att sidorna
viks samtidigt och i rätt ordning

        
                Västmanland           Västergötland            Västerbotten             Värmland                   Uppland             Södermanland

         
                       Småland                         Skåne                  Östergötland                    Öland                         Närke                        Medelpad

         
                      Lappland                      Jämtland                    Härjedalen                 Hälsingland                  Halland                     Gotland

           
                      Gästrikland                   Dalsland                      Dalarna                      Bohuslän                     Blekinge                Ångermanland

Länsbokstäver.

A- Stockholms stad
B- Stockholms län
C- Uppsala län
D- Södermanlands län
E- Östergötlands län
F- Jönköpings län
G- Kronobergs län
H- Kalmar län
I- Gotlands län
K- Blekinge län
L- Kristianstads län
M- Malmöhus län
N- Hallands län
O- Göteborgs och Bohus län
P- Älvsborgs län
R- Skaraborgs län
S- Värmlands län
T-  Örebro län
U- Västmanlands län
W- Kopparbergs län
X- Gävleborgs län
Y- Västernorrlands län
Z- Jämtlands län
AC- Västerbottens län
BD- Norrbottens län

Landskapssymboler.

Landskap	Svamp	Djur	Fisk	Sten
Blekinge	Jätteticka	Ekoxe	Torsk	Kustgnejs
Bohuslän	Ängsvaxskivling	Knubbsäl	Makrill	Bohusgranit
Dalarna	Sandsopp	Bergsuv	Elritsa	Dalaporfyr
Dalsland	Smörsopp	Korp	Hornsimpa	Kvartsit
Gotland	Jordstjärna	Igelkott	Piggvar	Hoburgkalksten
Gästrikland	Fjällig taggsvamp	Tjäder	Strömming	Gävlesandsten
Halland	Blodsopp	Lax	Lax	Charnockit
Hälsingland	Blek taggsvamp	Lodjur	Id	Dellenit
Härjedalen	Gulkremla	Björn	Harr	Ögongnejs
Jämtland	Blodriska	Älg	Öring	Täljsten
Lappland	Tegelsopp	Fjällräv	Röding	Apatitjärnmalm
Medelpad	Fårticka	Skogshare	Abborre	Alnöit
Norrbotten	Stenmurkla	Lavskrika	Siklöja	Gabbro
Närke	Stolt fjällskivling	Hasselmus	Benlöja	Dolomitmarmor
Skåne	Ängschampinjon	Kronhjort	Ål	Flinta
Småland	Koralltaggsvamp	Utter	Mal	Röd Växjögranit
Södermanland	Svart trumpetsvamp	Fiskgjuse	Braxen	Granatådergnejs
Uppland	Karl Johan	Havsörn	Asp	Hälleflinta
Värmland	Sotvaxskivling	Varg	Nors	Kvanitkvartsit
Västerbotten	Rynkad tofsskivling	Storspov	Flodnejonöga	Kopparkismalm
Västergötland	Scharlakansröd  vaxskivling	Trana	Lake	Platådiabas
Västmanland	Trattkantarell	Rådjur	Gös	Kvartsbandad blodstensmalm
Ångermanland	Sillkremla	Bäver	Sik	Nordingrå granit
Öland	Vårmusseron	Näktergal	Skrubbskädda	Ortockerkalksten
Östergötland	Kantkremla	Knölsvan	Gädda	Kålmårdsmarmor

Landskap	Fågel	Mossa	Mineral	Blomma	Insekt
Blekinge	Nötväcka	Blåmossa	Magnesium	Ek	Ekoxe
Bohuslän	Strandskata	Vaxmossa	Klor	Kaprifol	Myskbock
Dalarna	Berguv	Smal näckmossa	Koppar	Ängsklocka	Violettkantad  guldvinge
Dalsland	Korp	Stor revmossa	Kiser	Förgätmigej	Aspfjäril
Gotland	Halsbands  flugsnappare	Kalkkammossa	Kalcium	Murgröna	Riddar  skinnbagge
Gästrikland	Storlom	Palmmossa	Krom	Liljekonvalj	Hagtornsfjäril
Halland	Pilgrimsfalk	Skirmossa	Natrium	Ginst	Ollonborre
Hälsingland	Slaguggla	Stor björnmossa	Nickel	Lin	Svavelgul höfjäril
Härjedalen	Kungsörn	Skogslummermossa	Palladium	Mosippa	Fjällvickerblåvinge
Jämtland	Hökuggla	Piprensarmossa	Syre	Brunkulla	Stormhattshumla
Lappland	Blåhake	Bäcknicka	Silver	Fjällsippa	Högnordisk höfjäril
Medelpad	Korsnäbb	Kammossa	Väte	Guckusko	Mnemosynefjäril
Norrbotten	Sångsvan	Gul parasollmossa	Järn	Åkerbär	Praktsammetslöpare
Närke	Gulsparv	Rosmossa	Zink	Gullviva	Vassmosaikslända
Skåne	Glada	Skuggsprötmossa	Aluminium	Prästkrage	Bokskogslöpare
Småland	Taltrast	Lysmossa	Kalium	Linnea	Bålgeting
Södermanland	Fiskgjuse	Vågig praktmossa	Litium	Näckros	Strimlus
Uppland	Havsörn	Aspfjädermossa	Yttrium	Kungsängslilja	Cinnoberbagge
Värmland	Smålom	Kuddäppelmossa	Mangan	Skogsstjärna	Brun gräsfjäril
Västerbotten	Blå kärrhök	Rostvitmossa	Guld	KungKarls spira	Större svartbagge
Västergötland	Trana	Gruskammossa	Uran	Ljung	Alkonblåvinge
Västmanland	Tofsmes	Kranshakmossa	Kväve	Mistel	Boknätfjäril
Ångermanland	Gråspett	Tät fransmossa	Kol	Styvmorsviol	Stor hornstekel
Öland	Näktergal	Slät klockmossa	Jod	Solvända	Rosenvingad gräshoppa
Östergötland	Knölsvan	Vattenstjärna	Fosfor	Blåklint	Läderbagge

Källor: NE. VLT.Bonniers lexikon